DANS/RÖRELSETERAPI

Dans/rörelseterapi för alla åldersgrupper.


Dans- och rörelseterapi – internationellt Dance/Movement Therapy (DMT) och i Sverige även ”dansterapi” – är en kroppsinriktad terapiform och tillsammans med bild- och musikterapi en konstnärlig terapiform. I dans/rörelseterapi används dans och rörelse psykoterapeutiskt inom bland annat psykiatrin, rehabilitering, habilitering, samt vid vanligt förekommande tillstånd och symtom som till exempel livskriser, depressioner, sorg, trauma, ångest, långvarig smärta.

Dans/rörelseterapi är:

  • Holistisk: fysisk och psykologisk nivå integreras kontinuerligt.

  • Upplevelsebaserad: dans/rörelseterapi är i en upplevelsebaserad terapiform (som även t ex Acceptance & Commitment Therapy).
  • Resiliensorienterad: ökar individens resiliens genom att utveckla och stärka ”somatiska resurser”, till exempel att att genom rörelser och andning reglera fysiologisk arousal och hitta lugn, trygghet eller styrka. Dans/rörelseterapi kan till exempel öka känslan av att kunna påverka och äga sin kropp, öka fysisk rörlighet och flexibilitet i rörelsemönster/beteende, öka självkänsla.

  • Kreativ: skapande och kreativitet används för att stärka individens resiliens och också den psykologiska flexibiliteten.
  • Integrativ: I dans/rörelseterapi integreras “bottom-up” processer med ”top-down” processer. ”Bottom – up” innebär att utgå ifrån kroppsliga förnimmelser och rörelser. (Top-down” är det dominerande arbetssättet i de flesta bland annat beteendeorienterade, kognitivt orienterade samt psykodynamiskt orienterade psykoterapier). Dans/rörelseterapi är även ett sätt att komma åt procedurell inlärning, dvs. inlärning av processer som motoriska färdigheter och perceptuella förmågor. Procedurell inlärning leder till vanor som blir automatiska sätt att fungera, vilket sparar individens resurser, men kan också bli otillfredsställande repetitiva mönster i sätt att relatera till sig själv, andra och omvärlden. I dans/rörelseterapi (som även i sensomotorisk psykoterapi) kan det “somatiska narrativet” – till exempel individens rörelsemönster- utforskas och nya mer flexibla och medvetna möjligheter kan utvecklas.

  • Stabiliserande: ett mål kan vara till exempel att utveckla förmågan att lyssna på och tolka kroppens signaler och återställa fysiologisk dysreglering i nervsystemet. Olika regleringssvårigheter är mycket vanligt förekommande vid psykologiska/psykiatriska symtom.

I think what you would find is it really doesn’t matter what the diagnosis is. That they share some common features. And the common features have to do with state regulation. And in fact the manifestations… has to do with the strategies that the higher brain structures developed to regulate their state. And in a sense the personal narrative that evolved from those psychological or mental experiences.” -Dr. Stephen Porges

Vårdguiden om dansterapi:
https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/behandling–hjalpmedel/behandlingar-vid-psykiska-sjukdomar-och-besvar/dansterapi-kan-ge-okad-livsgladje/


Dans- och rörelseterapi fick ett uppsving efter andra världskriget och har länge använts bland annat i behandling av trauma. Dans/rörelseterapi en utvecklad terapiform i många länder men i Sverige en relativt ny behandlingsform. Utbildningens längd och innehåll har varit varierande. Johanna är utbildad på Danshögskolan i Stockholm, dansterapeututbildningen i omfattningen Magisterexamen 120 p.
På Studio MindMoves sker dans/rörelseterapi under psykologlegitimation och psykoterapeutlegitimation. För dig som inte söker behandling utan personlig utveckling genom dans och rörelse (som också kan ha terapeutisk effekt), finns sessioner orienterade på friskvård och hälsa.

OM DANS/RÖRELSETERAPI MED TRAUMATISERADE FLYKTINGAR
Johanna har sedan 2015 arbetat med dans/rörelseterapigrupper för komplext traumatiserade flyktingar (kvinnor) med långvariga smärtor. Grupperna har varit halvöppna, med ca 10-12 deltagare/gång. Erfarenheten och utvärderingarna från deltagare har varit mycket positiva. De har konsekvent beskrivit bland annat upplevd minskad isolering, ökad socialt stöd, ökad känsla av att äga sin kropp, samt känsla av trygghet i gruppen. Sessionerna innehåller bland annat etablerande av trygghet, ledd uppvärmning med integrerad psykoedukation och stabllisering, andningsövningar i rörelse, kroppskanning, stärkande övningar (empowerment), pröva nya rörelser och sätt att uttrycka sig icke-verbalt, hitta positiva sensationer och känslor i rörelse, sätt att reglera hypo- eller hyperarousal, self-compassion och självomhändertagande. Varje session innehåller också en del där deltagarna har möjlighet att leda och bli speglade i improviserad rörelse.